högt upp i eken, där må ni tro

vi har en ask, den är minst hundra år
den blir bara högre ju mer tiden går
och jag har en gunga på lägsta grenen
där sitter jag ofta och dinglar med benen



när jag var liten och var hos farmor hade jag ett favoritkassettband som jag alltid lyssnade på. det var Majas Alfabetssånger. jag har nog inte lyssnat på dom på tio år, men ändå kan jag dom. åtminstone några. dom är så mysiga. jag vill lyssna på dom igen, jag vill ha sångboken. för jag såg alltid på dom fina bilderna samtidigt som jag lyssnade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0