seglar mot soluppgång, bort från ångest ensamhet mörker



imorse gick jag upp klockan sju. jag svimmar av trötthet och imorgon ska jag upp klockan sju igen. vad gör man inte för sin familj liksom? det är tur att jag kan somna om sen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0