Jag vill känna att jag lever

Det är nu som livet är mitt - s å   s a n t   s å .


Huvudvärken tröttar ut mina stackars ögon och jag tänker på vilken tur jag hade. Vilken tur att jag kom in i Fässbergskyrkan och fick höra alla Kulturskolans körer sjunga Hallelujah på svenska tillsammans med Helen Sjöholm. Underbart. Till och med blev jag plåtad med henne. Status, jag vet. Men det hade varit roligt att vara med.


Julklappen till mamma och pappa är mestadels fixad nu. Dom kommer bli glada, tror jag. En färdig, tusen kvar. Jul, jul, strålande jul. Heh.


Annars har jag ringt en telefonsvarare tjugo gånger, kommit på att jag måste baka, behövt ta ut pengar fast det inte har blivit gjort, hållit på att försäga mig framför heiner - fast det var inte bara jag - men jag hoppas inte han fattar något, blivit besviken för att lokalen förlorades, skrattat åt min klass på trampetten, ätit julbord vilket innebär fem köttbullar, två vötrbrödsskivor med smör, två clementiner och lite rödbetssallad, skrattat åt viktor, blivit trött på att repa en viss julsång, kommit på att jag måste klippa och slinga mig, längtat till lovet, ätit sås som jag trodde bestod av senap fast som visade sig innehålla chilisås och pepparrot och så vidare.


Jag vill känna att jag levt mitt liv - p u s s h e j .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0