en strimma ljus

nu finns det ingen återvändo, jag måste börja träna. om inte annat, så för att slippa bli andfådd efter halva uppvärmningen på gympan. Ni såg ju mina planer i ett tidigare inlägg, gymmet direkt efter gympan var det.

Jag är helt slut efter dagens gympalektion, det är inte okej.
Jag kan tycka att det är skönt att ha tränat, man känner sig så pigg och fräsch
efteråt (förutsatt att man också har duschat efter träningen). Men då måste man
ju också ha något slags kondition att tala om. Det funkar liksom inte att
få hjärtklappning och nästan svimma (okej, så illa var det inte riktigt
men ni fattar) när man har skjutit en liten boll framför sig i en
timma, då är det inte skönt för fem öre. Inte okej.

Sedan sade en gång en god vän som för närvarande pluggar till något inom sjukvården (kan för mitt liv inte komma på till vad) att när man fyllt 25 går det bara neråt. Deprimerande, ja. Så då måste jag ju sätta igång nu om jag ska ha någorlunda god fysik när jag är 25, så att jag har lite längre bit kvar till botten när det nu börjar gå utför. Ja, ni fattar mitt resonemang. Hoppas jag.