Roman catholic choirs are singing
Varför vill man alltid ha det ouppnåeliga?
och hur vet man när man gör rätt? Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag hatar att ta beslut, man ångrar sig ofta efteråt. Fast man vet att man har gjort rätt. Eller, man tror man vet att man har gjort rätt.
Varför vill man alltid ha det ouppnåeliga?
Fast man vet att om det skulle serveras på silverfat skulle man kanske inte ens bry sig om det. Eller åtminstone tvivla på om man vill ha det. Men när man inte får det serverat är det det enda man vill ha. Varför är det så?
Varför vill man alltid ha det ouppnåeliga?
och hur vet man när man gör rätt? Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag hatar att ta beslut, man ångrar sig ofta efteråt. Fast man vet att man har gjort rätt. Eller, man tror man vet att man har gjort rätt.
Varför vill man alltid ha det ouppnåeliga?
Fast man vet att om det skulle serveras på silverfat skulle man kanske inte ens bry sig om det. Eller åtminstone tvivla på om man vill ha det. Men när man inte får det serverat är det det enda man vill ha. Varför är det så?
Varför vill man alltid ha det ouppnåeliga?
Kommentarer
Trackback
