en strimma ljus

Jag är trött. Inte trött, egentligen, mer död än trött. Efter fyra timmar med gospel, en ungdomlig popkör som sjunger gamla norska sånger från bruna pärmar som anser att vardaglig klädsel är kostym och svarta kjolar. Släppa loss kunde dom inte heller. Men det lät bra, dom var duktiga fast hade kanske inte riktigt samma stuk som oss. Deras ledare hade lite gäll röst också. Och så var det rätt strikt allting. Men vi fick ju karameller och juice, så.


Jag orkar inte. Jag vill inte vad jag vill och jag vill det jag egentligen inte alls vill. Eller så vill jag av hela min själ, egentligen. Eller inte. Eller så är jag bara så himla förvirrad och vet inte alls vad jag vill. Får väl se, hur det ligger till, om ett tag. Jag återkommer.

Godnatt!