en strimma ljus

Idag har vi haft nationellt franskaprov. Det var hemskt. Det som gjorde det lite mindre hemskt var att alla, precis alla, tyckte det var lika hemskt. På rasten emellan två delar var korridoren fylld av ångestfyllda spanjorer, tyskar och fransmän som var på väg att bryta ihop allihopa. Går inte att beskriva. Det blev inte så mycket bättre, heller, av att jag inte fattade ett ord av vad hon på skivan sa under hörförståelsen.

Fast det gick bättre än förväntat på uppsatsen, tack och lov.

Så till nästa uppsats, nu har jag skrivit 576 ord av 1500 på mitt arbete om foto och konst under 1900-talet.


Shit, vilket tråkigt inlägg. Skolarbete, skolarbete, skolarbete. Men det är det mitt liv kretsar kring just nu. Nästa torsdag är det över. Då kan ni komma tillbaka, för då dör man nog inte längre av tristess när man läser mina inlägg. Puss!