en strimma ljus

Idag slutade jag tjugo över fyra. Idag när jag gick hem var det natt. Det är inte förräns nu jag riktigt inser hur mörk den här årstiden är. Det är jobbigt för jag inser samtidigt hur mycket jag saknar ljuset. Hur mycket jag saknar solen och värmen. Jag tänker ofta att jag inte riktigt passar här i Sverige. Hur mycket gladare jag hade varit om det hade varit varmt och soligt här, det gör så himla mycket. Man kan vara ute, man kan göra fler saker, man slipper massa varma kläder, man slipper frysa, man blir piggare och gladare.


Jag vet, att många ändå tycker det är mysigt med vinter. Man tänder ljus, umgås mer inne och ja, det är mysigt helt enkelt. Och det är klart att jag någonstans också tycker det. Det är ju så det alltid har varit, här i Sverige.



Men den mysighetskänslan känns väldigt långt borta just nu.

Jag hatar mörker.