en strimma ljus

när jag vaknade imorse blickade jag ut över en trädgård av frostigt guld. genast ville jag gå ut och ta kort med min systemkamera, ända tills jag insåg att jag inte alls har någon systemkamera. så jag somnade om istället.



resten av dagen har gått åt till ångest över mobilitetskapitel, engelsk facklitteratur om paradigmer och frihetsartiklar. jag är inte van vid att plugga, jag är inte van vid att läsa kursböcker och jag är inte van vid att skriva arbeten. bara för att jag valde en jävla musiklinje där man bara skrev tersstämmor och övade intervaller hela dagarna (intet ont om min gymnasietid egentligen, tvärtom saknar jag hela musikdelen så sjukt mycket, men förberedd på högskolestudier blev man då rakt inte...). jag har nog inte skrivit ett anständigt arbete sen nån gång i tvåan vilket är typ två år sedan. lägger man då till min obefintliga disciplinförmåga och tolvhundra ord som ska vara inne om högst tjugofem timmar och fyrtiosju minuter så känns läget rätt hopplöst. jag borde nog sova på saken. eller ta en liten tripp till wisteria lane först, åtminstone.